Nu var det längesedan jag uppdaterade här! Jag vill skriva lite om HSP, eller StarkSkör som det också kallas. Innan jag fick höra talas om detta kunde jag ofta inte förstå mig själv. Varför jag ena dagen kunde vara stark som ett lejon och känna att jag kunde klara av precis vad som helst för att nästa ligga som en blöt fläck under en sten och önska att jag aldrig mer behövde gå upp igen. En sån känslomässig bergochdalbana kan vara svår att hantera ensam och kan vara ännu svårare att förklara för sin omgivning. Som StarkSkör uppfattar man nyanser i ens omgivning som andra ofta inte märker, man tar in andras känslor och har svårt att skilja den från  sina egna. Innan man lär sig att filtrera det här, (man kanske aldrig lär sig heller), så är det otroligt utmattande. Tack vare att min terapeut tipsade mig om boken "Drunkna inte i dina känslor" så kunde jag börja få lite ordning i mitt inte kaos och förstå varför jag ibland är så utmattad, fast det känns som man knappt gjort något. Ibland glömmer jag ändå att återhämta mig, ett återkommande scenario är att jag kör på i 180 och glömmer bort att tanka. Helt plötsligt börjar det bara rulla jävligt sakta och tillslut så är jag helt tom. Soppatorsk liksom. 

Vad gör jag åt det då? Ibland kan det räcka med en promenad i solen, ibland behöver jag sova extra mycket eller bara va helt ensam. Man får finna sina sätt. Viktigast är att man tar hand om sig själv och tillåter sig att göra precis vad man känner för , eller helt enkelt inte göra någonting . Du bestämmer. Det är ditt liv och din kropp, se till att ta hand om den. 

HSP

Allmänt Kommentera

Nu var det längesedan jag uppdaterade här! Jag vill skriva lite om HSP, eller StarkSkör som det också kallas. Innan jag fick höra talas om detta kunde jag ofta inte förstå mig själv. Varför jag ena dagen kunde vara stark som ett lejon och känna att jag kunde klara av precis vad som helst för att nästa ligga som en blöt fläck under en sten och önska att jag aldrig mer behövde gå upp igen. En sån känslomässig bergochdalbana kan vara svår att hantera ensam och kan vara ännu svårare att förklara för sin omgivning. Som StarkSkör uppfattar man nyanser i ens omgivning som andra ofta inte märker, man tar in andras känslor och har svårt att skilja den från  sina egna. Innan man lär sig att filtrera det här, (man kanske aldrig lär sig heller), så är det otroligt utmattande. Tack vare att min terapeut tipsade mig om boken "Drunkna inte i dina känslor" så kunde jag börja få lite ordning i mitt inte kaos och förstå varför jag ibland är så utmattad, fast det känns som man knappt gjort något. Ibland glömmer jag ändå att återhämta mig, ett återkommande scenario är att jag kör på i 180 och glömmer bort att tanka. Helt plötsligt börjar det bara rulla jävligt sakta och tillslut så är jag helt tom. Soppatorsk liksom. 

Vad gör jag åt det då? Ibland kan det räcka med en promenad i solen, ibland behöver jag sova extra mycket eller bara va helt ensam. Man får finna sina sätt. Viktigast är att man tar hand om sig själv och tillåter sig att göra precis vad man känner för , eller helt enkelt inte göra någonting . Du bestämmer. Det är ditt liv och din kropp, se till att ta hand om den.